Roslagens Sjöfartsminnesförening bildades den 15 mars 1938.
Bild: Lydias ankare. Föremålet som väckte tanken... Nu finns den att beskåda utanför museet. (färgsatt).
Det gamla komministerstället på Kaplansbacken arrenderades först av föreningen. 1942 förstördes huvudbyggnaden av eld och en stor del av föremålen och arkivalierna gick till spillo. Efter branden skänkte stiftet de återstående byggnaderna och därmed lades grunden för Sjöfartsmuseet.
Genom en donation kunde en domargård från 1850-talet i Malmberga, Häverö förvärvas. Det är den byggnaden som vi nu kallar Skeppargården. På nedre botten visas interiörer från ett välbärgat skepparhem, som det kunde se ut på 1870 - 90-talet.
Under åren har nya museibyggnader tillkommit i etapper. 2001 byggde museet en ny utställningshall - Båthuset.
Bilden visar museet på 1950-talet.(färgsatt).
Elviras mast.
1940 inköpte Sjöfartsminnesföreningen på auktion slupen Elvira. Av projektet återstår bara den 27 meter höga masten vid museet. Innanför stenstolparna och kättingen som markerar Elviras skrov möter man ett inbjudande och välansat gårdstun och en hembygdsgård till minnet av de seglande rospiggarna.
Elviras skrov ligger sjunket i vassen i Storfjärden.
Ur Rospiggen 1942
Ett sjöfartens minneshem. "Jag har korsat alla hav, Jag har prövat alla vindar Och till sist jag riggar av Bakom dessa stilla grindar."
Roslagens stolta segelflotta är nu ett minne blott men ett minne väl värt att bevara. De män som förde våra färger både i öster- och västerled var ett härdat släkte - ett segt släkte. Vi kan hämta styrka vid fädernas minne både av dem som röjde och ihärdigt brukade sin stenbundna åker, liksom av dem som satte sitt liv på spel på farofyllt hav. Mot olyckor och motgångar satte de spjärn med hjälp av sin sega roslagsnatur, likt bergtallen där ytterst mot havet. Den kröker sig, blir knotig i stormarna. Men den trotsar och står fast, där den vuxit upp. Och detta är ett värdefullt arv i den fimbulvinter, vari vi lever. Det minneshem vi söker fullfölja på Caplansbacken är en gärd av tacksamhet till gångna släktled.
Så avslutar Gunnar Bergman sin artikel i Rospiggen 1942.
(Fimbulvintern sades vara en vinter som varade i tre år utan någon sommar, och förebådade Ragnarök, alltså världens undergång.)
Viktiga datum i museets historia
1938
Roslagens Sjöfartsminnesförening bildas den 15 mars 1938. Domkapitlet i Uppsala upplåter den gamla komministergården på Kaplansbacken vid Älmsta, Väddö till föreningen. Ärkebiskop Erling Eidem undertecknar arrendekontrakt den 21 april.
1940
Sjöfartsmuseet inrättas på Kaplansbacken.
1942
Huvudbyggnaden brinner den 20 januari 1942. Föreningen hade vid tidpunkten 300 medlemmar, ett ovanligt friskt släkte. Trots eldsvådan tappade inte den nybildade föreningen sugen, utan tog jordbävningen och storbranden i San Francisco 1906 som exempel – medan elden härjade i ena änden av staden, började nybyggnaden i den andra. Föreningen erhåller de kvarvarande byggnaderna på Kaplansbacken som gåva från Väddö pastorat.
På Ann Margret Dahlquists teckningar från 1941 kan vi se hur museet såg ut innan branden i januari 1942.
1945
Föreningen erhåller 50-årigt arrendekontrakt med Uppsala stift på fastigheten Älmsta 5:1, Kaplansbacken.
1947
Sjökapten Eliord Ericsson donerar den gamla domargården från 1850-talet i Malmberga, Häverö, som monteras ner och flyttas till Kaplansbacken. Den nya museibyggnaden invigs den 8 augusti.
1955-56
Utbyggnad med nuvarande ”Kanalgången” och ”Kustsalen”.
1971
Utbyggnad med ”Maskinsalen”.
1984-85
Utbyggnad med ny entré, kontor, hörsal och sanitetsutrymmen. Brunn borras och avloppsanläggning installeras.
1986-87
Utbyggnad med arkiv samt ”Segelsalen” och ”Knopgången”. Flera nya permanenta utställningar färdigställs.
1994
Föreningen köper ”Kaplansbacken” av Egendomsnämnden i Uppsala stift, d.v.s. 9 755 kvadratmeter mark där Sjöfartsmuseet är beläget och får samtidigt förmån av väg-, utfarts- och parkeringsservitut.
2002
Båthuset och dess permanentutställning invigs i maj.
2006
Museet döps om och heter numera Roslagens Sjöfartsmuseum.
2013
Verkstadslokalen Beckhuset invigdes i juni.
2018
Lars Matts Eriks Sjöbod öppnas upp i fiskehamnen, Grisslehamn, som ett litet museiannex.
2021
Gästbryggan i Väddö kanal renoveras. Museet försörjs med solenergi från Solcellspaneler som monterats på Båthusets tak.
2022
Skeppargårdens tak renoveras. Det gamla teglet var i så dåligt skick att det fick bli nytt enkupigt tegel. Detta var möjligt med penningbidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, landsbygdsprogrammet 2014-2020. Projektstödet har beviljats av Länsstyrelsen i Stockholms län.
