Frågor-&-Svar-Museet-&-Föreningen

Vad är Roslagens Sjöfartsmuseum och vad kan man se där?

Roslagens Sjöfartsmuseum är Sveriges största privata sjöfartsmuseum, beläget på gamla Kaplansbacken i Älmsta, Väddö. Museet grundades 1938 och drivs av Roslagens Sjöfartsminnesförening. På museets 550 kvadratmeter stora utställningsyta kan besökare uppleva Roslagens kust, sjöfart och de sjöfarande "rospiggarna" genom en stor samling av spännande föremål och historier från regionen.

Här visas bland annat fartygsmodeller, skeppsporträtt, exotiska souvenirer hemförda av sjömän, navigationsutrustning, en ångpanna, en ångmaskin, gamla motorer, redskap för skeppsbyggeri och fiske. En unik permanent utställning av flaskskepp skapade av Göran Forss, som förmodligen är Europas främste inom detta hantverk, finns också att beskåda.

Museet har även en avdelning i Båthuset med tyngre föremål som skötbåtar använda i postrodden över Ålands hav, samt Skeppargården som visar interiörer från ett bondeskepparhem på 1850-talet. Introduktionsfilmen "Sjöfarare" ger en överblick över Roslagens sjöfarts historia.

Vilken betydelse har Roslagen haft för svensk sjöfart?

Roslagen har haft en mycket stor och betydande roll i svensk sjöfart. Under en lång period seglade skepp från Roslagen över världens alla hav, och sjömännen från regionen, "rospiggarna", var kända för sin sjövana och företagsamhet. Roslagens skutor, såsom sandkilar, klyvarskutor, vedjakter och slupar, band samman skärgården och Mälarvikarna med den expanderande handelsstaden Stockholm och försörjde staden med förnödenheter och byggnadsmaterial.

Rospiggarna, sjömännen från Roslagen, använde sina större segelfartyg för att frakta sågat virke i olika dimensioner. Resan tog sin början i hamnarna som låg i anslutning till de stora sågverken på norrlandskusten. Fartygen seglade sedan ut på Nordsjön med sin last av virke. Destinationen var specifikt hamnar på den engelska ostkusten, där det fanns ett stort behov av byggnadsmaterial samt stöttor och annat virke till de växande kolgruvorna.

Även om Roslagen inte blev ett centrum för byggandet av större ångfartyg, mönstrade många sjömän från Roslagen i stimbåtar i olika befattningar.

Roslagens Sjöfartsminnesförening betonar att den sjöfart som bidragit till att bygga upp Sverige till en välfärdsstat till stor del har haft sin hemvist i Roslagen, och museet verkar för att bevara minnet av denna viktiga epok.

Vad är postrodden över Ålands hav och vilken koppling har den till museet?

Havspostfärjan över Ålands hav och den historiska postrodden var en viktig del av kommunikationen mellan Sverige och Finland. Bönder på Väddö och Eckerö på Åland hade i uppdrag att transportera post och passagerare över det farliga Ålands hav i skötbåtar. Roslagens Sjöfartsmuseum lyfter fram denna månghundraåriga historia bland annat genom utställningen i Båthuset, där skötbåtar av den typ som användes i postrodden visas.

Museet är en viktig punkt på den Stora Postvägen mellan Sverige och Finland. Även den moderna Postrodden över Ålands hav, som årligen genomförs i tidstrogna båtar, har en stark koppling till museet som bidrar till att hålla traditionen levande.

Hur har sjöfarten i Roslagen förändrats över tid, från segelfartyg till modern tid?

Sjöfarten i Roslagen har genomgått en stor förändring. Från att ha dominerats av segelfartyg, som transporterade lokala produkter och senare även fraktgods, utvecklades sjöfarten med introduktionen av ångkraft och senare motorer. Även om byggandet av större ångfartyg i Roslagen begränsades till ett enda fartyg (Norrfjell), tog många rospiggar anställning på dessa fartyg.
Moderniseringen har inneburit större och mer specialiserade fartyg, containerisering och nya lastningsmetoder (Ro-Ro), vilket har minskat behovet av traditionell däckspersonal. Idag präglas sjöfarten av effektivitet, teknologisk utveckling inom navigation och kommunikation, samt ett ökat fokus på säkerhet och miljö.

Museet dokumenterar och visar denna utveckling genom sina olika utställningar, från segelsalens skutor till maskinsalens ångmaskiner och båthusets motorer.

Vilka utmaningar och risker mötte sjöfarare från Roslagen historiskt sett?

Sjöfarare från Roslagen mötte många utmaningar och risker. Väder och vind på havet var oförutsägbara och kunde leda till stormar och skeppsbrott. Navigeringen, särskilt på öppet hav, var svår innan moderna hjälpmedel fanns, och det var lätt att gå vilse. Långa resor innebar ofta dålig kost och trånga levnadsförhållanden ombord, vilket skildras i berättelser om "old salt" och kockens viktiga roll. Under krigstider utsattes svenska sjömän för ytterligare faror, som mineringar och ubåtsanfall. Dessutom fanns risker för sjöröveri och strandröveri längs kusten. Kap Horn var en särskilt fruktad passage, med svår sjö, hård vind och besvärligt väder överlag.

Museet belyser dessa risker genom berättelser, brev från sjömän och utställningar om exempelvis sjöräddning och krigstidens sjöfart.

Hur speglas livet och kulturen hos "rospiggarna" i museets samlingar?

Museets samlingar speglar på många sätt livet och kulturen hos "rospiggarna", de sjöfarande människorna från Roslagen. Genom fartygsmodeller och skeppsporträtt får man en inblick i deras arbetsliv och de fartyg de seglade.
Exotiska souvenirer som de tog med sig hem vittnar om deras resor och möten med andra kulturer. Redskap för skeppsbyggeri och fiske visar på viktiga näringar i regionen.
Skeppargården ger en bild av hur livet kunde te sig här hemma.
Konstverk av roslagskonstnärer som Harald Lindberg och marinmålare som Gustaf Fredriksson fångar till viss del skärgårdslandskapet, havet och sjöfartens stämningar.
Även musiken och sjömansvisorna, som Roslagens Sjöfartsminnesförening har dokumenterat och gett ut, är en viktig del av detta kulturarv.

Museet strävar efter att bevara inte bara föremål utan även traditioner och berättelser kopplade till rospiggarnas liv.

Vilken roll spelar Roslagens Sjöfartsminnesförening i bevarandet av det maritima kulturarvet?

Roslagens Sjöfartsminnesförening spelar en avgörande roll i bevarandet av Roslagens maritima kulturarv. Föreningen grundades 1938 med syftet att samla och bevara minnen och traditioner från Roslagens sjöfart, både materiella föremål och berättelser. Genom att driva Roslagens Sjöfartsmuseum skapar föreningen en plats där detta kulturarv kan visas och upplevas av allmänheten. Föreningen ger också ut årsboken "Rospiggen" sedan 1940, som dokumenterar olika aspekter av regionens sjöfartshistoria. Initiativ som att uppföra minnesmärken såsom "Lidströmms kummel" och "Postroddsmonumentet" i Grisslehamn samt "minnesvården på Väddö Kyrkogård" hedrar viktiga händelser och personer.

Föreningen verkar aktivt för att hålla kunskapen om Roslagens sjöfart levande och föra den vidare till kommande generationer.

Hur kan besökare engagera sig och lära sig mer om sjöfartshistorien på museet?

Besökare kan engagera sig och lära sig mer om sjöfartshistorien på Roslagens Sjöfartsmuseum på flera sätt. Förutom att utforska de olika utställningarna kan man se introduktionsfilmen "Sjöfarare" för att få en bra överblick. Museet erbjuder guidade visningar för grupper om man kontaktar dem i förväg. Man kan även ta del av "Veckans bild" på museets webbplats, som presenterar historiska bilder från arkivet.
För den som är intresserad av att stödja museets verksamhet och fördjupa sin kunskap finns möjligheten att bli medlem i Roslagens Sjöfartsminnesförening. Föreningen anordnar ibland evenemang som kan vara intressanta att delta i.

Dessutom kan man läsa årsboken "Rospiggen" för att få ytterligare inblick i olika aspekter av Roslagens sjöfartshistoria. Museets personal finns också tillgänglig för att svara på frågor och dela med sig av sin kunskap.