Modell av Aracan

William Johansson.

Föreningen tar emot Aracan.

Aracan på plats i Segelsalen.

William Johansson, Gräsö.

Modellen Aracan

Modellen av Aracan byggdes av William Johansson under vinterhalvåret 1989/90.

Aracan, av William Johansson.

Inom styrelsen hade vi länge haft önskemål om att komplettera museets modellsamlingar med någon av de namnkunniga, större roslagsskutorna. Årsmötet 1988 efterfrågade vi därför modellbyggare. Svaret lät inte vänta på sig. Inom några dagar hade jag (L. Nylén) kontakt med William Johansson, som visade intresse att ge sig i kast med uppgiften att bygga modell av barken Aracan.

Barkskeppet Aracan, visserligen inte byggt i Roslagen, men ändå en Roslagens Commodore skulle bli en värdig representant för de roslagsskepp som en gång i tiden "foro vida". Hon är omskriven och vi har dessutom såväl skeppsporträtt som fotografier av henne och i arkivet finns också en del handlingar från hennes seglation. Runt henne skulle vi dessutom kunna bygga upp en utställning om Erik Andersson, Jerk-Anders, storredaren från Edeby på Väddö.

Modellen som anlöpte vårt sjöfartsmuseum på Kaplansbacken söndagen den 10 juni 1990 har alltså William Johansson som byggmästare. Det är en veritabel sjöman och modellbyggare som återskapat Aracan.

Olof William Johansson föddes på Gräsö den 17 mars 1912, året efter det att Aracan kondemnerats i Queenstown (nuvarande Cobh), i grevskapet Cork, på Irland. Med sjön i blodet och av sjöfararsläkt, där ibland en farfar som seglat i 15 år på raken i engelska teleklippers, var det bara en tidsfråga när den unge William skulle ut på sin första resa.

- Det var en ljuvlig tid då man låg uppe i riggen och fick svaja lite, minns William.

William gick som 16 år gammal till sjöss 1928 och seglade sen i skutor och maskindrivna fartyg som kock fram till sin pensionering.

Pension, det var något som han helt hade glömt bort, men som nu drabbade honom som ett klubbslag. Helt oförberedd fick han sluta till sjöss och försöka skaffa sig en bostad iland. Så fick han till slut en betongholk, en etta på nionde våningen i en länga i Sollentuna centrum. Där lever han nu vidare och har hur mycket jobb som helst med att bygga modeller av olika segelskutor.

Det var hemma på Gräsö som modellbyggaren William Johansson formades. En gubbe på Bjurön på Gräsö var hans läromästare. Asptimmer flöt iland då och då från båtar som passerade på väg till tändsticksfabrikerna. Det passade bra till modellbygge och de tidigt förvärvade kunskaperna utvecklades och befästes.

Ombord i skutor och båtar har han hela sitt liv byggt modeller, men nu är det köksbordet i ettan som är platsen för frivaktpysslet. Där arbetar han vakt om vakt till dess att han blir nästan snurrig i skallen av allt pillergöra och alla detaljer. Det är verkligen hantverk ut i fingerspetsarna.

Det har blivit många skutor och en och annan båt under årens lopp, små, stora och halvmodeller. För länge sedan tappade han räkningen. Aracan är troligen den sjunde i storlek över en meter som kölsträckts på köksbordet i betongholken. Han började bygga Aracan den 12 oktober 1989. Många dagar har det blivit upp till tolv timmar vid köksbordsvarvet.

- Aracan var nog fin till sjöss, säger han. Hon lastade bra mycket och var ett stort fartyg på den tiden.

Aracan, skeppsporträtt av G. Fredriksson i Hörsalen.

Aracan

Barkskeppet Aracan byggdes 1876 vid Windskärs Varv i Sundsvall för Skeppsrederiaktiebolaget i Sundsvall. Skeppsbyggmästare var J. Sjölén. Hon byggdes av furu och ek på kravell och uppmättes till 691,77 ton. Hennes längd var 49,66 meter, bredden 9,32 meter och djupleken 5,58 meter. Hennes signal blev HNMB och hon fick registernummer 699.

Aracan köptes till Roslagen i juni 1898 av Jerk-Anders med flera i partrederi. De hade henne kvar till 1906 då sjökaptenen Per Mattsson, Älmsta, Väddö tog över henne och hade henne till slutet. Mattsson som själv ett par år varit befälhavare ombord kände fartyget väl. Han var nummer två i raden om fyra roslagskaptener som seglat befälhavare i henne.

På en resa 1911 från Liverpool med salt för Dalhousie, New Brunswick, på Kanadas östsida i S:t Lawrence bukten råkade Aracan ut för svåra stormar med hög sjö på Nordatlanten. Hon länsade för stumparna i den våldsamt brytande atlantsjön. Det hårda vädret rasade i flera dagar, från den 18 till den 29 april. Stormasten sackade och med det slackade riggen. Flera försök gjordes att svikta riggen, men det gick inte att få henne i sjösäkert skick igen. Hon arbetade sig svårt läck och fick omfattande skador. Till sist måste hon söka nödhamn i Queenstown på Irlands sydkust. Där kondemnerades hon den 22 maj 1911.

Detalj från modellen Aracan.

Besättning Aracan.