Modell av Amalia

Båtbyggare Werner Engström, Norröra, med sin 8:e och 9:e storbåtsmodell.

Engströms 8:e storbåtsmodell i Segelsalen.

Engströms 8:e storbåtsmodell.

Modellen är förfärdigad i skalan 1 fot = 2 cm eller ungefär 1:15. Skrovet är bordlagt av furu med ledstänger av ek, däcksbjälkar av furu och knän av en, ankarspelet av ek, block och jungfrur av oxel. Mastens längd från kölen är 146,5 cm. Bommen är 98 cm. Skrovets längd över stäv är 108 cm och bredd 35,5 cm. Storseglets mått är följande: bomliket 90 cm, mastliket 69, gaffelliket 40 och akterliket 107 cm., fockens staglik 76, mastlik 67 och skotlik 36 cm. Vem som vill kan räkna ut segelarean på en storbåt efter dessa mått.

Modellen är en förnämlig sevärdhet. Endast detta föremål är värt ett besök på Kaplansbacken (Roslagens Sjöfartsmuseum).

Nedan berättas historien om när modellen hämtades till museet.

Hämta storbåt med motorbåt.
(Ur artikel, i anslutning till modellen i museet , av signaturen M. O.).

Nu är det åter tyst på Norröra. Sommargästerna har rest hem till storstaden. Någon affär finns inte längre på ön, vars tiotal bofasta familjer måste göra sina inköp i Norrsundet på Blidö.
Snart 80-årige modellbyggaren Werner Engström sitter här i dörröppningen till sin snickarbod på Norröra, Blidö, med skrovet av sin nionde roslagsskuta i händerna (Se bild). Den åttonde, som redan fått tackling och segel gjorde han för Roslagens Sjöfartsminnesförenings räkning. Den återfinns nu på Kaplansbacken.

Skrovets längd över stäv är 108 cm och bredd 35,5 cm.

Det var en sensommartur i skärgården. Båten hette "Kim". Skepparen var sjökaptenen Göran Torstensson och ägaren skeppsbyggaren Torsten Jansson, båda från Väddö. Passageraren var Manfred Ohlson.

Det var inte så lätt att navigera in i den grunduppfyllda viken till Norröra by. Vraket av en klyvarskuta vid babords land var inte just uppmuntrande. Men felnavigering var inte orsaken till skutans grundstötning; det var decemberstormen 1931, fick jag höra av en minnesgod person i byn.
Byn låg tyst och stilla. De flesta sommargästerna hade rest till storstaden. Vid månadens slut är det bara ett par familjer kvar, kanske drygt ett tiotal personer. Det finns inte längre någon handelsbutik på ön. Den siste handlaren dog nyligen. Nu måste inköpen till hushållen lämpligen göras i Norrsundet på Blidö.

På båda sidor om bygatan växer det högt gräs, på ängarna och inne på gårdarna kring de gamla vackra skepparstugorna och sommarvillorna, ty inga kreatur betar här mera. En häst eller en ko lär visst finnas i livet på det närbelägna Söderöra. Fröken Edit Engström, dotter till tullöveruppsyningsmannen och modellbyggaren Werner Engström berättar, att det i hennes barndom fanns 30-40 kor och tre hästar på Norröras bys två mantal, tidigare ända till åtta hästar och talrika får. Skolan på Söderöra gav rum åt 22-24 barn, på hennes skoltid lägst 16. Den stängdes härom året.

Block och jungfrur av oxel. Mastens längd från kölen är 146,5 cm.

89-årig byggare.

Ärendet för dagen är att hämta en modell av en storbåt eller sandpik eller sandkil eller sandbåt eller rospigg eller roslagsskuta, byggd av den snart 89-årige ovannämnde Werner Engström.

Han arbetar i sin snickarbod med sin nionde båt, den åttonde står och väntar för Roslagens Sjöfartsminnesförenings räkning. Skrovet med inredning är redan färdigt på den nionde. Endast tackling och segel återstår. Då blir det väl snart den tionde, undrar besökarna. Det skulle väl passa till 90-årsdagen. Men synen avtar, svarar han. Man må gärna medge, att god syn är en förutsättning för ett sådant precisionsarbete som detta slags bygge.

Det märkliga med denne modellbyggare är inte endast den höga åldern - vilket väl är unikt i hela riket - utan också den omständigheten, att han har varit med om att bygga sådana fartyg i verkligheten. År 1899 var han nämligen sysselsatt vid bygget av "Ingeborg" på Svartlöga.

Ännu 65 år senare är han verksam som byggmästare av de båtar i förminskad skala som för 50 år sedan upphörde att segla i våra farvatten.

---

En sevärdhet.

Genom detta förvärv har Roslagens Sjöfartsmuseum blivit en förnämlig sevärdhet rikare. Endast detta föremål är värt ett besök på Kaplansbacken. Där finns för övrigt mycket att se.

---

Skrovet är bordlagt av furu med ledstänger av ek, däcksbjälkar av furu och knän av en, ankarspelet av ek.

Inga vita segel.

Återresan skedde alltså med en båt i en båt. Från Refsnäsgrundet - inte att förväxla med Refsnäs på Rådmansö - styrde vår unge skeppare mellan Kråkan och Gåsö ut på Furusundsfjärden och vidare med kurs på Kapellskär. Sommarbåtarnas vita segel hade börjat försvinna för denna säsong. En och annan plastbåt kastar upp kaskader av vatten under sin onödiga framfart över fjärdarna.

---

Snart styr "Kim" stolt med sin roslagsskuta ombord upp mot Väddö kanal och Kaplansbacken.

Werner Engström berättar om storbåtsbyggen.
(Ur Rospiggen 1964, av Manfred Ohlson).

Förre kustöveruppsyningsman Werner Engström, Norröra, Blidö, vet allt om roslagsskutorna. Hans kunskaper om dessa fartyg är både teoretiska och praktiska. Han har i sin barndom och ungdom varit med om storbåtsbyggen, och under senare år, kanske mest efter uppnådd pensionsålder, har han förfärdigat många modellbåtar, nästan så stora, att de kan bära en liten människa. Men storleken är ej det som mest kännetecknar dem utan det skalenliga och utomordentligt yrkeskunniga utförandet. Under fem år, till och med 1962, har han byggt sju modellbåtar. Under innevarande år har han inte heller varit sysslolös.

Werner Engström föddes på Svenskhögarna den 27 februari 1876. Fadern var vid den tiden fyrbiträde där. Familjen flyttade snart till Rödlöga, där Werner växte upp.

Han berättar, att det byggdes fem rospiggar på denna ö under åren 1880-1886. Det sistnämnda året byggdes "Vännen" på Svartlöga av Karl Blombäck och Jan-Erik Jansson. Blombäck tyckte sig ha fått anledning att kalla båten "Ovännen" istället. Han hade väl ej någon större tur med den och sålde den, men den köptes tillbaka till Svartlöga av Ernfrid Engström, en bror till Werner Engström, och senare av en Edvard Söderman. Werner Engström tänker sig möjligheten av att "Vännen" ännu flyter, men avtacklad som husbåt. Två andra svartlögabyggen samma år som "Vännen" var "Aida" och "Helga". "Aida" förbyggdes småningom. Under namnet "Eva" förvärvades hon till Värmdö. "Linda", som var byggd av Theodor Norman på Sundskär, hörande till Rådmansö, köptes år 1897 av Werner Engström som i sin tur avyttrade henne till Brodern Ernfrid år 1900.
---
År 1899 byggdes sandbåten "Ingeborg" på Svartlöga av Anders och Robert Södergren. Då var Werner med i arbetet. Den sista rospiggen, som byggdes på denna ö, var Davida år 1911. Men den gamle rodskarlen Engström fortsätter ännu mer än 50 år efter det att den sista storbåten gick av stapeln att bygga sina modellbåtar, som är en fröjd för öga och hjärta. Han hjälper oss på detta sätt att minnas dessa ändamålsenliga och - man vill nästan säga - eleganta arbetsfartyg.